Att plugga vidare är inte någon självklarhet för alla. Detta beror dels på vad man har för bakgrund (föräldrar och släkt), men även vilken umgängeskrets man befinner sig. i. Har dina föräldrar studerat är det större chans att du kommer att plugga vidare, du kommer kanske till och med kommer att välja en utbildning som liknar deras utbildning eller jobb.Har dina föräldrar istället jobbat hela sitt liv (och aldrig studerat vidare) är det större chans att du själv också kommer att välja att jobba framför att studera. Detta beror på vad dina föräldrar förmedlar till dig. Förmedlar dem att det är bra att plugga vidare för att de själva har gjort det så kommer du vara mer lockad till vidare studier. Har de inte studerat kommer de motivera dig att istället börja arbeta. Inget är mer rätt eller fel.
Dock behöver så inte vara fallet. Det finns idag många studerande som har valt att plugga vidare trots att deras föräldrar inte har pluggat. Det kan dels beror på de har sett kompisar plugga vidare och har blivit lockade den vägen. De kan även ha besökt en studiemässa och blivit inspirerade. Det finns många sätt att göra sitt val.
Om det är rätt att plugga vidare eller inte är det bara du själv som kan bestämma. Det finns i dag en rad utbildningsanordnare som erbjuder olika kurser. Har du inte gymnasiekompetens och är över 20 år kan du läsa in detta på den kommunala verksamheten där du bor - vanligtvis känd som Komvux. Men idag har Komvux skolorna även finare namn som till exempel "Jensens Vuxenutbildning", "Jensen Education", Academedia Eductus AB, Competens Utbildning Sverige, Hermods... och så vidare. Men dessa är fortfarande Komvux-utbildningar som oftast erbjuder kurser på grundläggande högstadie- och gymnasienivå. Utbildningarna är gratis, men du måste själv betala för böcker och skolmaterial.
Sen har du Folkhögskolorna som är en alternativ skolform. Här arbetar man ofta praktiskt, det vill säga - sitter inte med näsan i böcker hela dagarna även om det är en del att läsa. Något som är viktigt att känna till med folkhögskolan är att man här INTE får några betyg, där emot får du ett intyg på att du har läst utbildningen. Eftersom att folkhögskolorna inte delar ut några betyg har de heller inga prov i bemärkelsen "riktigt prov/salsskrivning". Istället får man ofta visa vad man kan - ofta får man visa det praktiskt, exempelvis om du har läst en kurs i Hjärt- och lugnräddning (HLR) får du visa praktiskt att du vet hur du rädda en människa genom att göra HLR på en docka. Även mindre presentationer, bokrecensioner eller mindre grupparbeten brukar fungera som bevis på att man har klarat av en kurs. Utbildningarna är ofta 1 år (2-åriga utbildningar förekommer också) och många folkhögskolor erbjuder internatboende på skolan, det är mer vanligt att man bor på skolan än utanför. Ett bra sätt för den som vill lära känna nya människor och ha en rolig och annorlunda studietid. Lite extra att känna till är att vissa folkhögskoleutbildningar har som standard att de åker utomlands med sina elever under kortare eller längre perioder varje år. Från 1 vecka till 3 - 6 månader. Det kan då röra sig om studieresor i utbildningssyfte eller klassresor. Bland annat så åker vissa folkhögskolor till Kina, Sydamerika, men även andra länder förekommer. Kolla med den utbildning du är intresserad av.
Behöver du läsa upp dina betyg men inte vill gå på Komvux så erbjuder även folkhögskolorna sådana kurser. Dessa ger också behörighet till högre studier i fall du behöver någon specifik behörighet. Det du dock måste ha i åtanke är att du inte får något betyg och därmed heller inte kan samla poäng vilket ibland behövs för att komma in på högskolan. Men önskar du bara få särskild behörighet i ett visst ämne så är det fullt möjligt att använda betyget från folkhögskolan. Jag rekommenderar dig ändå att dubbelkolla med studievägledaren eller annan antagningsansvarig på den skola du tänkt söka vidare till efter att du har läst upp ett specifik betyg på folkhögskola.
YH - tidigare KY. En blandning mellan folkhögskola och högskola/universitet. Utbildningarna är ofta 1-2 år. Det är en del att läsa och många utbildningar leder till jobb efter examen eftersom att skolorna ofta erbjuder praktik under utbildningens gång. På vissa utbildningar läser du även vissa kurser på en högskola och får på så sätt även högskolepoäng.
Högskola / Universitet: Den skolform där du läser längst tid på eftergymnasial. För att få ut en kandidatexamen (den första examen som går att få) måste du läsa totalt 180 poäng vilket motsvarar 3 års heltidsstudier. För högre examen, exempel magisterexamen läser du 2 år till utöver 3 år för kandidatexamen. Vill du läsa till doktorand läser du 5 år + ytterligare 3-4 år. Som doktorand forskar du ofta själv och får betalt (som lön) för att du studerar. Så det är mer en blandning mellan att studera och att vara forskare.
Detta var ett litet smakprov på vad det finns för olika utbildningar. Det är inte självklart att du vill studera vidare överhuvudtaget, och om det är rätt att plugga vidare eller inte kan bara du själv veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar